The Josie

 

Hittade några gamla bilder från i somras (då man var brun och fin, vilket i och för sig inte syns här) som jag lekte lite med i Photoshop Pixlr. Man tager vad man haver, helt enkelt. Tyckte de blev ganska balla, nya som gamla. Mitt humör är i alla fall lite bättre än i förmiddags. Jag kom mig till slut iväg till gymmet och körde väl på plats ett 2 timmars pass, och efter det kändes det genast mycket bättre. Antar att löpningen utlöste lite träningseufori hos mig eller något. Tror tammefan att solen skymtade fram för ett par minuter medan jag var där också, som om Gud läst mitt blogginlägg liksom. Skönt, haha! Min dåliga start på dagen berodde nog inte enbart på vädret dock.

 

Jag är en tjej som är, och alltid har varit, ute efter förrändringar.

Så fort något blir en rutin, en vardagsslentrian, eller helt enkelt något som varit detsamma en för lång tid, söker jag efter nytt.

Det kan i princip vara vad som helst, bara det är en förrändring till det bättre.

För att nämna ett exempel har jag i det här läget många gånger gått och skaffat mig en ny hårfärg, och visst skulle det kunna vara en lösning den här gången också, vi får se.

Vad det här begäret efter förrändringar kommer i från vet jag dock inte, men jag är ganska säker på att jag är långt ifrån ensam om att känna det.

Kanske beror det på att jag aldrig riktigt blir nöjd, eller på att jag tror att "gräset är grönare på andra sidan". Kanske både och.